Peking

Har hamnat ett par dagar i Peking, vintern är här så det är både kallt och inversion, så luften är både kall och smutsig, tittar man ut genom fönstret ser man en inte allt för härlig gulaktig dimma…

Det sticker alltså lite i näsan när man tar sin morgonpromenad till jobbet. Annars så måste jag säga att Kina verkar vara ett bra och förhållandevis enkelt land att bo i, trafiken är lugn i jämförelse med Brasilien  det är lite människor och stort utbud i affärerna jämfört med Indien. Å så har dom ju något som de länder vi bott i aldrig haft, en helt underbar syn när man drar ifrån gardinerna på hotellet på morgonen

Det är få saker man irriterar sig på, bankomaterna tar ditt utländska visa, många pratar lite engelska, det är varken sopor eller kor ute på vägarna.

Naturligtvis så finns det saker men nu är ju jag här så kort tid så jag slipper upptäcka allt sådant. Det enda man blir lite irriterad på är att man sedan regeringsskiftet nu ytterligare har begränsat Internet  jag kommer inte in på facebook, jag kan inte läsa en svensk tidning… Varför? vad är det som är så farligt med att människor ska kunna få ha olika åsikter? Hela mänsklighetens uppväxt så har ju alltid nyfikenheten, tävlingsandan och dialog med andra gjort att vi fått större framsteg än när man sitter instängd i sin lilla låda.

Sedan kan man fundera på vad som är sämst, att man är inskränkt av vissa fysiska begränsningar eller att man som samhälle är inskränkt rent moraliskt och psykiskt, jag föredrar ju faktiskt begränsningar av Internet framför att lärare skall bära skjutvapen.

Hursomhelst, nu ska jag strax åka hem till det medelmåttiga landet, där tur är högre värderat än skicklighet, där vi toppar listan på hur mycket pengar vi procentuellt som land lägger på statliga myndigheter och förvaltningar men där vi får ut mindre och mindre av våra skolor och sjukhus. Där vi har mest ledighet av alla länder i världen samtidigt som vi toppar listorna på sjukfrånvaro.

Det är nog kanske sant som det är sagt, för att vara bra så måste man kliva ut ur komfort-zonen, livet skall nog inte vara för enkelt för då får man så många konstiga påhittade och förhållandevis marginella i-landsproblem. Tar man i så gör det ont, men det är ända sättet att bli så stark så man kan vinna någon gång.

Kommentarer inaktiverade.