You Learn!

jag skulle inte kalla mig särdeles kvicktänkt

inte sådär rapp och snabb i tanken som en del kan va´

men det tog mig inte lång stund att inse

att här gällde det att hålla sig ifrån en djup och mörk avgrund

för att fortsätta vara frisk och sund

Jula

idag – på den sedvanliga tisdagspromenaden

var det ett fasligt gnäll och jämmer

från hemmafruarna från all världens hörn

”det är så tråkigt och trist, jag vill nästan dö”, ja, så var det en som sa

som uppenbarligen inte hade varit lika snabbtänkt som jag

 

jag tycker ju förstås att det är hemskt

att en alldeles till synes fin och normal person

ska se sig själv som ett gigantiskt offer för alla omständigheter

som alla är någon annans problem och fel

och att hon i det här förbannade landet aldrig kan bli hel

Tipsar

ur min mun kom det goda råd som på ett pärlband

jag kunde inte stoppa mig själv

men tunga suckar fick jag till svar

jag ville inte framstå som nån´som alltid är på topp

bara inge trötta själar lite inspiration och nåt´ slags hopp

 

jag skulle nog säga att jag är normalöverseende

med folks fel och brister

man har ju själv en hel del att ta hand om

men det finns en egenskap som jag finner för svår

å det är på handlingsförlamning jag inte rår

Odjur

jag är den första att hålla med om

att den här världen som vi bor i just nu

varken är spännande eller utvecklande

men herregud – det är ju inte som att det går någon nöd på oss

men man måste hitta ett sätt att ta sig loss

 

man får ställa sig en del frågor som kan vara lite besvärliga

det kan handla om hur man själv måste ta ansvar för sitt liv

sen får man analysera situationen

och fundera över hur mycket man ska våga

och sedan gör man det – lever efter bästa förmåga

Får

men visst kan man vägra att skaffa sig en bil

för att verkligen begränsa sin framfart i det här samhället

åssa kan man ju kröna det hela med att hitta på saker som att

man måste vara hemma när städerskan ska damma

fastän alla väl kan inse att det gör detsamma

 

man kan faktiskt, stod det klart för mig idag

undvika att göra nästan allt som står till buds

genom att vägra lära sig språket, städa fast det inte behövs

serva sina barn till döds och göra verkligen allt

för att Brasilien ska kännas riktigt kallt

 

prickar man in de flesta av de här punkterna

så skulle jag säga att man har goda chanser

att verkligen kunna leva ett miserabelt liv här i låtsasvärlden

å vill man vara på den säkra sidan kan man se till att över sin man ösa hat

för det är ju ändå hans fel att jag har blivit så lat

Hatamän

jag tar verkligen inte på mig rollen som någon livscoach

det skulle vara förmätet och alla har vi våra ok att bära

men det svider i mig när människor inte ser skogen för alla träden

å det finns olika sätt att sig an utmaningar och har man nu gett sig in i leken

så finns det ju nästan alltid en möjlighet att vända på steken

Letgo

å det behövs ju inte så mycket mer än att börja se solen som alltid skiner

unna sig en massage och en mani-pedi så ofta lusten bara faller på

planera resor, lära sig språket, njuta av att ha tid med familjen

odla ett intresse och våga drömma

och att man var eviga dag har ett val – det ska man aldrig glömma

 

… mycket svårare än så är det inte!

 

Ni har väl inte missat Takidas låt

2 kommentarer till You Learn!

  • Anders skriver:

    Hej Anna!

    Ville bara säga att jag är djupt imponerad av din text!
    Du hanterar språket på ett härligt sätt! Och eftersom jag inte kunde låta bli att läsa ditt andra lilla kåseri, om obegripliga författares förmåga att inkassera diverse utmärkelser, blir skillnaden extra tydlig. Det är en konst och förmåga att som du kunna förmedla tänkvärda budskap på ett rakt och okomplicerat sätt, men med glimten i ögat – och med ett skönt flyt i språket.
    Nu ska jag ta mig tillbaka och läsa lite fler av dina betraktelser! 🙂

    Hälsningar från Sundsvall, där våren plötsligt kom av sig under påsken….

    Anders

  • Eva Wiselquist skriver:

    Anna

    Du har lyckligtvis förmågan att alltid se livet från den ljusa sidan och fast jag vet att du tycker det är skit emellanåt så skulle du aldrig hemfalla åt att misströsta och det är ju så bra för oss som är lite mer osäkra och ömtåliga till vår läggning, tack för det. Bra text förresten.