hus o hem

Citybor

Då var det dags att ta steget från hus till lägenhet. Vi blir på vårkanten citybor.

Smör på burk

image

är inte detta coolt, å snyggt!

Ja, dom är det alltid problem med…

… sade förvaltaren av huset som vi bor i till oss när vi kom hit efter Jul och hade en vattenläcka på ingående rör till huset. Hon sa att det var ett vanligt problem att plaströren som dom lägger i marken spricker rätt ofta.

Igår kväll när jag kom hem så var det lite blött på toagolvet (det kunde blivit väldigt blött men man ska ju ha lite tur, slangen var ”bara” som en ballong och läckte lite). När jag då ringde förvaltaren av huset ännu en gång och berättade om problemet så fick jag till svar:

-Ja, dom flexislangarna är det alltid problem med.

DSC_0014.jpg

Jag bara undrar varför man alltid måste ha problem med dom…

… kanske ska man fundera ett steg längre? Kanske är det så att plaströr spricker då det blir sättningar i marken och gamla gummislangar helt enkelt inte tål att vara trycksatta. Varför byta ut ett vinnande koncept!?

Good and bads…

Nu är vi framme. Nu bor vi i Brasilien. Efter ett dygn har jag nu en gjort en lista över bra och dåliga saker.

Just nu gläds jag över:

20110111_2325.JPG

Att jag inte förvarar mina saker i en resväska.

20110111_2328.JPG

Att vi har en alldeles egen pool, förutom de två stora fina som finns på klubben, dit vi inte hunnit ännu. Här premiärbadades det redan igår, men då var jag för medvetslös av trötthet för att komma på tanken att ta en bild.

20110111_2333.JPG  

Att jag har fått den finaste, modernaste, största (10 kg) tvättmaskin jag någonsin haft. Me love washing. Det här blir min bästa vän i Brasilien. Eller det skulle kanske med närmare eftertanke kännas lite trist men iallafall. Puss. Vad fin den är. Å efter Fredriks magical hands så funkar den också.

20110111_2334.JPG

Jag har en femstjärnig gasspis. Fattar ni hur mycket god mat som kommer att lagas här? Även om mycket nog också blir tillagat ute på BARBEQUEPLATSEN. Jorå, visstseruvettu. En sån har vi också. Fast alldeles tom och övergiven är den inte så skrytmässig. Så den får ni se sedan.

20110111_2335.JPG

Jag åt färsk papaya till frukost. Det var trevligt och framförallt väldigt främjande för min kommande paljettbikinifigur. Bild på det kommer om…. tre år.

Vad jag däremot inte gläds riktigt lika mycket åt är:

20110111_2329.JPG

Den brasilianske trädgårdsmästarens tycke och smak när det gäller utsmyckning av uteplatsen. Jag improvar den så snart ”att-göra-listan” sjunkit till bara tusen saker.

20110111_2326.JPG

20110111_2330.JPG

Att vårt hus är tomt. Det ekar och har väldigt många saker som inte fungerar. Att det sedan är det absolut minsta i kvarteret och mest liknar en redskapsbod jämfört med de andra tycker jag spelar mindre roll. Men detta tarvar ett helt eget blogginlägg för det måste ses. Jag tror att vissa hus har femtio rum, typ. Sanning. Men skoja min doja vad fint det kommer att bli i redskapsboden när vi får våra saker. Längtar redan och det måste jag sluta med. Det tar lite tid att färdas på de sju haven ända till Brasilien. Det förstår jag och uppvisar därför stort tålamod och lovar härmed att inte blogga en enda rad, typ: JAG VILL HA MIN SAKER NU!!! Lovar och svär.

20110111_2331.JPG

Vår brasilianske hyresvärds lampsmak. Det är tur att man varit i Indien. En viss tolerans har man ju byggt upp. Men den ryker iallafall. Nån måtta får det vara.

20110111_2327.JPG

Våra hallpalmer som ingen sett efter på en månad. Suck. Avrättning eller räddning? Det är frågan. Eller så kan man helt enkelt ställa sig frågan varför man ska ha två palmer i hallen på det absolut bästa utrymmet där man skulle kunna ha en massa praktisk (läs svensk) förvaring. Svaret på den frågan är; därför att nu bor vi i Brasilien. Frågor på det?

Fortsätt följa oss på bloggen. Coming up – brasiliansk husvisning. Det vill ni inte missa!

Casa de Töörn

DSC00009.jpg

Nu har vi fått nycklarna till ett ”litet” hus på höjden i området Alphaville som ligger i utkanten av Campinas (faktum är att det är ett av de mindre i detta område även om det nu är betydligt större än vårt hus på Priors). Så för alla nyfikna själar är här lite bilder tagna denna morgon.

DSC00010.jpg DSC00007.jpg

DSC00005.jpg DSC00003.jpg

Bilder på interiören kommer senare så att vi hinner få våra saker på plats och pimpa lite. Men hursomhelst så finns det gott om plats för oss tre och många besökande (två gästrum), det finns naturligtvis på brasilianskt maner även en inbyggd grill som jag känner på mig kommer att användas mycket (och som jag tror vi kommer återkomma till lite senare).

Finns nu även på foursquare (så att man verkligen kan checka in).

Hibiskusmania

image

image

En bild säger mer än tusen ord

Momiji’s I like!


Just nu önskar jag mig alla momiji’s i hela världen. Känns inte som man kan ha för många…

Mirakel 2

P2260002

Jag vet. Favorit i repris. Ni som följt bloggen har sett dem förr. Men de kanske ni också minns att de första indiska kitschlamporna, som såg exakt likadana ut, aldrig fann sin väg ända hem till oss. Too much trouble on the way, så att säga. För att göra en lååång historia kort. Men skam den som ger sig. Vi gav det en andra chans. Och efter bara: ett besök på affären, fyra telefonsamtal, en leverans till lägenheten som fick gå tillbaka med vändande bud på grund av för många fel, tre telefonsamtal till, samt ett slutligt besök i affären, med reparation som Fredrik fick styra upp – var lamporna våra! Statistiskt sett i Indien var det otroligt enkelt att köpa de här lamporna. Och som jag sa förra gången; alla tror att vi har fått Indien-spatt när vi köpt de här lamporna, men lugn, det finns en plan. Den som lever får se – och häpna!